Trygghetsskapande arbete i förskolan och skolan lockade många till årets första skoldialog

25 april bjöd Tobias Hammarberg (L), ordförande i grund- och förskolenämnden, Maria Fägersten (S), ordförande i gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden samt Henrik Lindh, utbildningsdirektör in till årets första skoldialog. Temat som var trygghetsskapande arbete i förskolan och skolan, lockade många deltagare till Kulturhusets auditorium.

Åsa Harge, tf. förskolechef, inledde kvällen med att berätta om att den 1 januari 2020 kommer FN:s barnkonvention bli lag och att samtliga förskolor har en aktivitetsplan för att implementera den.

Pär Olsson, grundskolechef fortsatte att berätta om hur kommunen arbetar proaktivt för att våra elever ska känna sig trygga i skolan och få den studiero de behöver. De ska också ha inflytande över sina studier och sin skolmiljö. Några exempel på det proaktiva trygghetsskapande arbetet är:

  • skolenkäten som skickas ut till alla elever och vårdnadshavare varje år
  • plan mot diskriminering och kränkande särbehandling finns på samtliga skolor och förskolor
  • trygghetsteam finns på varje grundskola
  • bra samarbete med socialtjänst och polis

Robert Aspfors, tf. gymnasie- och vuxenutbildningschef (tidigare rektor på Fredrika Bremergymnasiet) redovisade att 95% av alla gymnasielever känner sig trygga eller mycket trygga i gymnasieskolan, vilket är ett mycket bra betyg.

Trygghetsskapande arbete med samarbetsinriktad problemlösning (CPS) i grundskolan

Tuija Lehtinen, skolpsykolog och Ulrika Pettersson, rektor Vendelsömalmsskolan berättade om en lösningsfokuserad samarbetsmetod som funnits i Haninge kommuns skolor sedan 2014. Två skolor har redan infört samarbetsmetoden och sju är aktivt igång med arbetet som utgår ifrån att barn gör rätt om de kan. Fokus ligger på det som föregick det oönskade beteendet och inte på beteendet i sig. Det är elevens behov som är det viktiga och genom att lyssna på eleven och låta hen komma till tals skapar man grunden till bra samarbete. Metoden är relationsskapande och har bl.a. lett till ökad närvaro hos eleverna och minskad stress och lärarna.

ICDP - ett verktyg för samspel mellan barn och vuxna inom förskolan

Jessica Gillerud och Maria Sandström har arbetat länge med ICDP inom förskolan, som ett förhållningssätt med vägledande samspel. Verktyget har sitt ursprung i Norge och är godkänt av WHO och Unicef och är ytterligare ett steg mot att förvekliga FN:s barnkonvention. Verktyget bygger på en humanistisk värdegrund och betonar vikten av jämlik dialog mellan barnet och omsorgsgivaren och tilltron till barnets kapacitet och kompetens. Man utgår ifrån det enskilda barnet och behandlar det som en egen individ, vilket i förlängningen skapar god hälsa för barnet.

PAX - en evidensbaserad metod för trygghet och studiero i klassrummet

Pax som arbetssätt har funnit sedan 1960-talet och består av nio verktyg som införs stegvis. Allt utgår ifrån en vision som sedan hålls levande genom verktygen. Sanna Berg, skolpsykolog på Måsöskolan berättade att genom att använda PAX i skolorna så har det störande beteendet minskat med 42% och 90% av eleverna tyckte att det blivit märkbart lugnare i klassrummet. På så sätt skapas mer tid till undervisning som i sin tur leder till bättre lärande.

Trygghetsförebyggande arbetet på gymnasiet

Marie Jonsson, rektor Riksäpplets gymnasium och Christine Arvidsson, tf. rektor Fredrika Bremergymnasiet berättade om att båda gymnasierna arbeta på liknande sätt med trygghetsarbetet. Ett viktigt arbete är att skapa bra relationer mellan elever och vuxna, både i klassrummet och under rasterna. Skolorna har även konsultativ elevhälsa med ett elevhälsoteam som hjälper och stöttar när det uppstått problem. Det finns socialpedagoger och elevstödjare på båda skolorna och genom UNGSAM samarbetar skolorna tillsammans med socialtjänsten, Mini-Maria och fritidsgårdarna.

Elevinflytande är också en viktig beståndsdel i trygghetsarbetet och det görs bland annat med elevforum där eleverna får vara med och tycka till. Mycket tid läggs ner på det förebyggande arbetet som bland annat består av:

  • elevenkäter
  • djupintervjuer med slumpvist utvalda elever
  • att skapa ett gemensamt förhållningssätt
  • kompetensutveckling kring psykisk ohälsa och medling för all personal
  • vuxennärvaro på rasterna

Fokus läggs också på kommunikation och att skapa goda relationer mellan eleverna genom planerade aktiviteter såsom gemensamma frukostar, Riksäpplets dag och Fredrikadagen.

Trygghetsarbetet handlar även om att skapa goda relationer med elever och deras vårdnadshavare och möta eleverna på rätt nivå, med rätt insatser, i rätt tid.

Mandat och befogenheter när något händer

Vad man kan göra när det uppstår problem i förskolan berättade Åsa Harge, central förskolechef om. All form av kränkande behandling anmäls och ingen form av kränkning accepteras. Eftersom förskolan inte är en allmän plats, kan man dessutom avvisa personer som inte har där att göra. Alla förskolor har dessutom en plan mot diskriminering och kränkande särbehandling.

Skollagen reglerar vad skolorna får göra och inte

Vilka mandat som skolan har och vilka regler som gäller är tydligt nedskrivet i skollagen. Dessutom har varje skola ordningsregler som är formulerade tillsammans av elever och lärare. Målet med dessa är att både lärare och elever ska arbeta för att skapa en bra arbetsmiljö.

Om man vidtar disciplinära åtgärder ska de stå i proportion till det uppkomna problemet och ska tillvarata eleven bästa. Skolan har rätt att beslagta föremål som är störande eller farliga och samarbetar med polisen genom polisanmälningar samt med socialtjänsten genom orosanmälningar.

Sammanfattningsvis

Kvällens moderator utbildningsdirektör Henrik Lindh sammanfattade kvällen med att säga att trygghetsarbetet inom förskolan och skolan präglas av:

  • nyfikenhet och inlyssnande inställning till vad barn och elever har att säga
  • medvetenhet om att barn gör rätt om de kan
  • delaktighet och förståelse mellan barn och vuxna i förskolan och skolan
  • kontinuitet och integrering av trygghetsarbetet i förskolans och skolans vardag
  • att förskolan och skolan har mandat och befogenheter när det förebyggande trygghetsarbetet inte lyckats

Kontakt för den här sidan:

Senast uppdaterad: 5 september 2019